På lördagen var det dop i Enskede kyrka,en vacker gammal kyrka.
Min dotter Helena och Tomas son fick sina namn: Ludvig Thomas Bernhard.
Min son Pär blev fadder till den lilla pojken.
Min dotter Alexandra läste en vacker dikt som hon skrivit själv.Om du vill kan du läsa den här
Ludvig var så lugn,han tittade upp i taket på den fina utsmyckningen och var belåten hela tiden.
I dag hade min son bestämt sig,håret skulle bort.Jag var ju bara tvungen att ta en bild,så långt kommer han nog inte att ha det igen.
Jo,han blev fin i det korta oxå,fast det tar nog ett tag för mig att vänja mig.
Resultatet blev en hårboll.
Ha de.
5 kommentarer:
Vad härligt med dop. Din son var ju tuffare än vad jag var med klippningen. Jag vågade inte snagga mig.....:-)
Hej Lena!
Vilket fint dop, var inne hos Helena och såg vilka läckerheter ni bjöds på.
Modigt av Pär att ta hela längden på en gång, inga rastaflätor mer men han blev fin.
Vi ses! Kramen!
Vilken häftig hårboll det blev, det är annat än min dekoratonskula det! hihi! Kram Helena
Jag imponerad av brorsan. Linnea undrade om det var smmma människa? Hm
Jättestor hårboll, ju...!
Mina söner har också tagit det här steget...flera gånger... (tänk vad fort hår växer egentligen) men jag har aldrig hunnit föreviga det.
Vad fina lapptäcken du syr!
Har kollat runt lite på din blogg en stund... kul!
Skicka en kommentar